Vildsvinsjakt: regler, åteljakt, mörkerjakt och säkerhet

Vildsvinet är det vilt i Sverige där reglerna ger jägaren mest utrymme. Arten får jagas nästan hela året, dygnet runt, med värmesikte och vid åtel med fast belysning. Det beror på att vildsvinsstammen orsakar stora skador på gröda och i trafiken, och att jakten är det främsta verktyget för att hålla den nere.

Samtidigt är vildsvinsjakten den jaktform där misstagen blir allvarligast: en fredad sugga skjuten i mörker, en kula utan kulfång eller ett skadeskjutet djur i tät vegetation. Reglerna nedan kommer ur jaktförordningen, Naturvårdsverkets nya åtelföreskrifter från 1 april 2026 och vapenföreskrifterna NFS 2023:8. Här är vad som gäller jaktåret 2026/27.

När är det jakttid på vildsvin?

Enligt bilaga 1 till jaktförordningen får vildsvin jagas 1 april till 31 januari i hela landet, utom sugga som följs av randiga eller bruna små kultingar. Årsungar får jagas hela jaktåret, 1 juli till 30 juni. Vildsvin omfattas inte av dygnsbegränsningen i 9 §, så jakt är tillåten även nattetid.

Skyddsjakten i bilaga 4 får jakträttshavaren bedriva på mark med jordbruksgrödor eller yrkesmässig trädgårdsodling om vildsvinen orsakar skada där. Sedan 1 april 2026 får jakträttshavaren dessutom jaga vildsvin inom 200 meter från sådan mark, om det tidigare har inträffat skador av vildsvin på grödorna och jakten behövs för att förhindra ytterligare skador. Hur jakttiderna är uppbyggda i stort beskrivs i artikeln om jakttider i Sverige.

Vilka regler gäller för åteljakt på vildsvin?

Åtel får användas vid jakt på alla viltarter enligt 13 a § jaktförordningen. Sedan 1 april 2026 gäller Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2026:1 om åtling. I områden där länsstyrelsen har förbjudit utfodring av klövvilt får en åtel högst få tre kilo foder per dygn, och åteln får inte ligga närmare fastighetsgränsen än 100 meter.

I förbudsområden gäller tre krav enligt Naturvårdsverkets vägledning:

• högst tre kilo foder per dygn, utom när åteln består av fällt eller trafikdödat vilt
• minst 100 meter till fastighetsgränsen, om inte annat avtalats med grannen
• högst en åtel för varje påbörjat 100 hektar landareal på fastigheten

För lockmedel av animaliskt ursprung gäller mängdgränser i hela landet, inte bara i förbudsområden: per vecka och åtelplats högst en kropp av ett landlevande djur, eller delar som tillsammans väger högst 25 kilo. Vilka lockmedel som är tillåtna informerar Jordbruksverket om.

Utanför förbudsområden finns ingen fast mängdgräns, men Naturvårdsverket rekommenderar bland annat att du har markägarens tillstånd, att den samlade givan av spannmål, ärtor, rotfrukter och pellets inte överstiger fem kilo per dygn, att åteln ligger minst 100 meter från fastighetsgränsen och att den inte läggs så att vilt lockas över trafikerade vägar eller järnväg.

På fastigheter under 50 hektar bör åteljakt som huvudregel ske i samförstånd med grannarna, eftersom 34 § jaktlagen förbjuder att utan lov locka vilt från annans jaktområde.

Vad är tillåtet vid mörkerjakt på vildsvin?

Vid jakt på vildsvin får du använda elektronisk bildförstärkare, bildomvandlare, värmekamera och rörlig belysning i nära anslutning till vapnet, enligt 14 a § jaktförordningen. Termiska sikten får bara användas i öppen terräng eller vid åtelplatser. Fast belysning som satts upp för jakten är tillåten vid åtel.

Reglerna är en artspecifik undantagsregel. Naturvårdsverkets vapenföreskrifter NFS 2023:8 förbjuder i grunden lasersikte, mörkersikte, termiskt sikte och lampa på kulgevär och hagelgevär, med de undantag som följer av 14 och 14 a §§ jaktförordningen.

För räv, grävling och några andra arter får fast belysning vid väg eller byggnad som satts upp i annat syfte användas, och ficklampa vid jakt vid gryt eller lya och vid avlivning framför ställande hund. Värmesikte är däremot inte tillåtet på räv eller rådjur, vilket också går igenom i artikeln om rävjakt och regler.

Kombinationen betyder i praktiken:

En värmekamera i handen som spaningsinstrument är något annat än ett termiskt sikte på vapnet, och tekniken skiljer sig mellan modellerna. Vad som räknas som vad och hur du väljer utrustning beskrivs i artikeln om värmekamera och mörkersikte på jakt.

Vilket vapen och vilken ammunition krävs för vildsvin?

Vildsvin ska skjutas med kulpatron klass 1, alltså en expanderande kula på minst 9 gram och 2 700 joule på 100 meter, eller de alternativ för tyngre och blyfria kulor som NFS 2023:8 anger. Klass 2 och vanliga hagelpatroner är inte tillåtna. Slugpatron i enkelpipigt hagelgevär får användas av den som har behörighet för klass 1.

Ett halvautomatiskt kulgevär får vid vildsvinsjakt ha ett magasin med högst fem patroner plus en i patronläget. Kulgevärets pipa ska vara minst 45 centimeter, och vapnet ska ha riktmedel som visar träffpunkten. Vid slugpatron ska även hagelgeväret ha sådant riktmedel.

Ingen kulvikt kompenserar för en dålig träff. Vid åteljakt med god tid är ett lugnt skott mot ett stillastående djur från ett stöd det säkraste.

Hur undviker du att skjuta en fredad sugga?

Sugga som följs av randiga eller bruna små kultingar är fredad hela året. I mörker och vid åtel kan kultingarna stå bakom suggan, i grödan eller utanför bilden i värmesiktet. Skjut därför aldrig det största djuret i en grupp förrän du sett hela gruppen och kan utesluta små kultingar.

Naturvårdsverket rekommenderar att åteln konstrueras och placeras så att jägaren så långt som möjligt kan avgöra om ett djur har ungar med sig. En öppen yta runt åteln, en upphöjd skjutplats och tålamod gör mest nytta. Två praktiska tumregler:

• Välj årsungar och mindre djur först när du är osäker. De har jakttid hela året.
• Ett ensamt stort djur kan vara en sugga vars kultingar ligger kvar i boet. På våren och försommaren är det skäl att vara extra försiktig.

Hur jagar du vildsvin säkert?

Säkerheten vid vildsvinsjakt handlar om tre saker: säkert kulfång för varje skott, säker identifiering av mål och omgivning i mörker, och försiktighet vid eftersök. Ett skadat vildsvin kan vara farligt för både hund och människa, så eftersöket bör göras av ett erfaret ekipage med hund.

Jaktlagen kräver i 27 § att jakten bedrivs så att människor och egendom inte utsätts för fara. Vid åteljakt nattetid är ett jakttorn eller en annan upphöjd skjutplats det enklaste sättet att få kulfång i marken. Naturvårdsverket nämner det i sin vägledning: skjutplatsen bör ha skjutstöd, ligga inom rimligt håll från åteln och helst vara upphöjd.

Vid all jakt på vildsvin ska en eftersökshund kunna finnas på skottplatsen inom två timmar enligt 17 § jaktförordningen. Den som skjuter och missar ska alltid kontrollera skottplatsen efter blod, hår och benflisor. Hur ett eftersök organiseras går igenom i artikeln om eftersök på skadat vilt.

Vad gäller för köttet efter vildsvinsjakten?

Vildsvin kan bära trikiner. Köttet som säljs eller skänks till någon utanför hushållet måste provtas med negativt resultat, och Livsmedelsverket rekommenderar provtagning även för eget bruk. I områden som fick nedfall efter Tjernobyl ska vildsvin som levereras till privatpersoner eller butiker också provtas för cesium.

Den som vill sälja vildsvin eller vildsvinskött direkt till privatpersoner måste enligt Livsmedelsverket ha gått en viltundersökarutbildning och en särskild vildsvinsutbildning, registrera sig hos länsstyrelsen och kunna visa analysresultat. Hur provet tas och skickas beskrivs i artikeln om trikinprov på vildsvin.

Sverige friförklarades från afrikansk svinpest den 25 september 2024, efter utbrottet i Fagersta och Norberg hösten 2023. Risken för nya utbrott finns kvar. Hittar du ett självdött eller sjukt vildsvin ska det rapporteras till Statens veterinärmedicinska anstalt. Har du jagat vildsvin i ett smittat land ska kläder, skor, utrustning och hund rengöras, och du bör inte besöka svenska grisbesättningar inom 48 timmar.