Rävjakt: lockjakt, gryt, vakjakt och regler

Rödräven finns i hela landet och har en av de längsta jakttiderna. Den jagas på fyra sätt: med lockjakt, vid gryt med grythund, vid vak eller åtel och med drivande hund. Varje metod har sina egna regler i jaktförordningen och Naturvårdsverkets vapenföreskrifter, och det är lätt att anta att det som gäller för vildsvin också gäller för räv. Det gör det inte, särskilt inte när det gäller mörkerteknik.

Uppgifterna kommer ur bilaga 1 och 4 till jaktförordningen, paragraferna om belysning och hundar, NFS 2023:8 och Statens veterinärmedicinska anstalts faktablad om rävskabb och dvärgbandmask. Här är vad som gäller jaktåret 2026/27.

När är det jakttid på räv?

Rödräv får jagas från 1 augusti i hela landet. Sluttiden beror på län: sista februari i Blekinge, Skåne och Halland, 31 mars i Värmland, Örebro, Gävleborg och Dalarna utom Älvdalen, 15 april längst i norr och 15 mars i övriga län. Räv får jagas dygnet runt.

Rödräven finns inte med i uppräkningen i 9 § jaktförordningen, som begränsar jakt på bland annat älg, rådjur och änder till tiden kring dagsljus. Därför är vak- och lockjakt nattetid tillåten. Den begränsning som gäller är vilka hjälpmedel du får använda i mörker, vilket beskrivs längre ned.

Bilaga 4 ger dessutom möjlighet till skyddsjakt på räv på enskilds initiativ hela året, 1 juli till 30 juni, i fem situationer:

• räv som kommer in på gården eller i trädgården och kan orsaka skada eller olägenhet (punkt 2)
• räv som tillfälligt förekommer på ö, holme eller skär, om det behövs för viltvården (punkt 6)
• för att skydda ungar av tamdjur i uppfödning eller renkalvar i kalvningsland (punkt 7)
• årsunge av räv, om det behövs för viltvården (punkt 8)
• inom område för viltuppfödning, hönsgård eller liknande anläggning och inom 200 meter från den (punkt 13)

Hela systemet med allmän jakt och skyddsjakt förklaras i artikeln om jakttider i Sverige.

Hur går lockjakt på räv till?

Vid lockjakt sitter du dold i vindriktningen och lockar räven med ett läte som efterliknar ett bytesdjur i nöd, ofta en hare eller en sork. Räven kommer in mot ljudet och skjuts när den stannar eller passerar inom håll. Metoden kräver god kamouflering, rätt vindriktning och ett säkert skjutfält.

Räven har mycket gott luktsinne och kommer gärna in med vinden i nosen. Placera dig därför så att vinden blåser från rävens troliga väg mot dig, eller sitt med vinden från sidan så att räven inte hinner få vittring innan den är inom håll. Ett vitt överdrag i snö gör stor skillnad.

Lockjakten bedrivs ofta i skymning, gryning och under månljusa vinternätter. Kom ihåg att räven kan komma från alla håll, också från det håll där du inte har kulfång. Bestäm innan du börjar locka vilka sektorer du får skjuta i.

En handhållen värmekamera för att spana är en annan fråga än ett sikte på vapnet. Vad som skiljer utrustningstyperna åt och var gränserna går beskrivs i artikeln om värmekamera och mörkersikte på jakt.

Vad gäller vid grytjakt på räv?

Vid grytjakt släpps en grythund in i rävens gryt för att få räven att lämna det, och skyttarna står vid utgångarna. Enligt 16 § jaktförordningen får hund användas under jord på rödräv under den allmänna jakttiden och vid skyddsjakt enligt bilaga 4. Ficklampa är tillåten vid gryt eller lya.

Vid jakt under jord, vid gryt eller lya får kulpatron klass 4 användas på räv, enligt 2 kap. 15 § NFS 2023:8. Hagelgevär i kaliber 12, 16 eller 20 är det vanligaste vapnet för räv som springer ut ur grytet.

Tre saker är särskilt viktiga:

• Skjut aldrig mot ett grythål. Hunden kan komma ut i nästa sekund.
• Ett gryt kan också bebos av grävling, som har jakttid 1 augusti till 31 januari. En grythund som möter en grävling under jord kan skadas.
• Ställ skyttarna så att ingen skjuter mot en annan utgång där en kamrat står.

Grythundar tränas ofta i konstgryt. Enligt 16 a § jaktförordningen får lämpliga hundar användas för jaktträning och prov hela året i gryt som är särskilt iordningställda för ändamålet, och Jordbruksverket föreskriver hur sådana gryt ska vara utformade. Vilka raser som används som grythundar beskrivs i artikeln om jakthundsraser.

Hur jagar du räv vid vak och åtel?

Vid vakjakt sitter du på en fast plats och väntar på räven, ofta vid en åtel av slaktrester eller fallvilt. Åtel är tillåten vid jakt på alla arter enligt 13 a § jaktförordningen. Belysning som satts upp för att underlätta jakten får du däremot inte använda vid rävåteln, eftersom det undantaget bara gäller vildsvin.

Vakjakt på räv sker därför i praktiken med månljus och snö, eller vid gårdar där fast belysning redan finns uppsatt för annat syfte. En öppen yta runt åteln och ett skjutläge med kulfång i marken, gärna från ett upphöjt torn, gör jakten både säkrare och mer träffsäker.

Naturvårdsverkets föreskrifter om åtling, som gäller sedan 1 april 2026, innehåller särskilda mängdgränser för lockmedel av animaliskt ursprung: per vecka och åtelplats högst en kropp av ett landlevande djur, eller delar som tillsammans väger högst 25 kilo. Vilka animaliska biprodukter som får användas som åtel informerar Jordbruksverket om. Tänk också på att åteln inte får locka vilt från grannens mark, eftersom 34 § jaktlagen förbjuder att utan lov locka vilt från annans jaktområde.

Får du jaga räv med drivande hund?

Ja. Hund som förföljer rödräv får användas från 21 augusti till sista februari enligt 16 § jaktförordningen. Rävjakt med drivande hund sker ofta med stövare eller drever, och skyttarna står på pass vid rävens troliga vägar. I flera län slutar alltså hundens tid tidigare än själva jakttiden.

I de län där rävjakten pågår till 15 mars eller 15 april får du alltså inte använda drivande hund efter sista februari. Sen vinterjakt på räv i de länen blir därför lock-, vak- eller grytjakt, eftersom hund under jord får användas under hela den allmänna jakttiden.

Jakt med drivande hund kräver att drevet inte förutsebart huvudsakligen går över annans mark, enligt 32 § jaktlagen. En räv kan ta drevet långt, och en hund som driver över en väg eller in i ett område med tamdjur är en säkerhetsfråga.

Kom också ihåg att lagen om tillsyn över hundar kräver att hunden hindras från att springa lös i marker med vilt under perioden 1 mars till 20 augusti. Mer om det i artikeln om kopplingstvång och lös hund i skogen.

Vilket vapen och vilken ammunition får du använda på räv?

Räv får skjutas med kulpatron klass 1, 2 eller 3 och med hagelgevär i kaliber 12, 16 eller 20, med hagel på högst 4,1 millimeter. Klass 4 får bara användas under jord, vid gryt eller lya. De små hagelkalibrarna 24, 28, 32 och .410 är inte tillåtna på räv.

Vid skott i mörker och mot snö är det skottplaceringen och kulfånget som avgör, inte kalibern. Ett halvautomatiskt kulgevär får vid rävjakt ha högst fem patroner i magasinet och en i patronläget.

Vad ska du tänka på när det gäller rävskabb och dvärgbandmask?

Två sjukdomar hos räv berör jägare direkt. Rävskabb orsakas av ett kvalster som kan smitta hundar, och rävens dvärgbandmask är en parasit som i mycket sällsynta fall kan ge allvarlig sjukdom hos människor. Båda är skäl att hantera fällda rävar med handskar och hålla koll på hunden.

Rävskabb kom till Sverige med smittade rödrävar i mitten av 1970-talet, och enligt SVA dog upp till 80 procent av rävarna under 1970- och 1980-talen. Stammen har återhämtat sig, men sjukdomen finns sannolikt i låg förekomst över större delen av landet med lokala utbrott.

De första förändringarna syns oftast vid framknä, has, svansrot och öronkanter. Kvalstret kan enligt SVA överleva en kortare tid på platser där smittade djur vistats, så att en hund kan smittas utan att ha haft direktkontakt med en räv.

Rävens dvärgbandmask har påvisats i Småland, Västra Götaland, Södermanland, Dalarna, Halland och Uppsala. Räven blir inte sjuk av den, men äggen i spillningen tål betydligt lägre temperaturer än en vanlig frys. Hundar som vistas i områden där parasiten är etablerad och kan äta smågnagare bör enligt SVA avmaskas med prazikvantel eller epsiprantel.