Värmekamera och mörkersikte på jakt: vad är tillåtet?

Värmesikten och digitala nattsikten säljs i dag i vapenaffärerna, men reglerna för när de får användas är snävare än marknaden kan få det att verka. Det finns tre tillfällen då de är tillåtna, och utanför dem är huvudregeln ett förbud.

Jag har gått igenom jaktförordningen (1987:905), Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2023:8 och myndighetens egna frågor och svar för att visa exakt var gränserna går hösten 2026. Reglerna gäller sikten och belysning på eller nära vapnet, inte kikare och kameror i allmänhet.

Vad säger reglerna om mörkersikte och värmesikte?

Huvudregeln är att lasersikte, mörkersikte, termiskt sikte och lampa inte får användas vid jakt med kulgevär, hagelgevär, kombinationsgevär eller luftgevär. Undantagen gäller vildsvin, hjort när länsstyrelsen tillåtit jakt hela dygnet, dovhjort med slug under samma förutsättning och eftersök på klövvilt. Belysning har dessutom egna regler.

Förbudet står i 2 kap. 7 §, 3 kap. 8 §, 4 kap. 6 § och 6 kap. 6 § NFS 2023:8. Tabellen sammanfattar vad som gäller i varje situation:

Vad är skillnaden mellan mörkersikte och termiskt sikte?

Ett mörkersikte förstärker det svaga ljus och den infraröda strålning som reflekteras från omgivningen, och kallas därför bildförstärkande riktmedel. Ett termiskt sikte registrerar värme som föremålen själva strålar ut. Skillnaden har betydelse, eftersom termiska sikten har snävare regler än mörkersikten vid både vildsvins- och hjortjakt.

Termiska sikten får vid vildsvinsjakt bara användas i öppen terräng eller vid åtelplatser, och vid hjortjakt bara i öppen terräng, vid åtelplats eller annan känd skjutplats. Mörkersikten har inte den begränsningen i föreskrifterna. Naturvårdsverket skriver i sina frågor och svar att termiska sikten får en begränsning i användningen jämfört med övriga nattsikten.

Värmebilden visar temperaturskillnader. Grenar, sly och mark som har samma temperatur som omgivningen kan smälta in i bilden, och det som finns bakom djuret syns inte alltid tydligt. Det är ett skäl att vara extra noggrann med kulfånget när du skjuter med termiskt sikte.

När får du jaga vildsvin med värmekamera?

Vid jakt på vildsvin får elektronisk bildförstärkare, elektronisk bildomvandlare, värmekamera och rörlig belysning användas i nära anslutning till jaktvapnet, enligt 14 a § jaktförordningen. Termiska sikten får dock bara användas i öppen terräng eller vid åtelplatser. Det gäller kulgevär, hagelgevär och kombinationsgevär.

Fast belysning som satts upp vid en åtel för att underlätta jakten får användas vid jakt på vildsvin enligt 14 § jaktförordningen. Där finns också den allmänna regeln om fast belysning vid väg eller byggnad som satts upp i annat syfte än jakt, som gäller vildsvin och några mindre arter.

Mörkerjakten på vildsvin är alltså reglerad i jaktförordningen, inte bara i föreskrifterna. Mer om åteljakt, mörkerjakt och säkerhet finns i guiden om vildsvinsjakt med åtel och mörkerjakt. Kom ihåg att vildsvin kräver patroner i klass 1, eller slug i enkelpipigt hagelgevär för den som är behörig för klass 1.

Kan du jaga hjort i mörker med mörkersikte?

Bara om länsstyrelsen har beslutat att jakt på hjort får bedrivas hela dygnet i ditt område. Då får kulgevär användas med lampa, mörkersikte och termiskt sikte, men termiskt sikte bara i öppen terräng, vid åtelplats eller annan känd skjutplats. Utan ett sådant beslut får hjort bara jagas i dagsljus och skymning.

Enligt 9 § jaktförordningen får dovhjort och kronhjort, liksom älg och rådjur, jagas från en timme före solens uppgång till en timme efter solens nedgång. Under den sista timmen får jakten bara bedrivas som smyg- eller vaktjakt. Länsstyrelsen får besluta om undantag i enskilda fall och meddela föreskrifter om undantag.

Ett exempel är Länsstyrelsen Östergötland, som har beslutat om skyddsjakt efter dovhjort från den 25 september 2025 till och med den 31 augusti 2027 i sju kommuner. Jakten får bedrivas hela dygnet med lampa, mörkersikte och termiskt sikte, med villkor som den som jagar måste läsa i beslutet. Beslut och villkor skiljer sig mellan län och mellan år, så läs alltid det beslut eller den föreskrift som gäller där du jagar.

Samma möjlighet finns för dovhjort med slug: enkelpipigt hagelgevär med slugpatron får förses med lampa, mörkersikte och termiskt sikte om jakten är tillåten hela dygnet. Läs mer om arterna i guiden om kronhjort och dovhjort.

Får du använda nattsikte vid eftersök?

Ja, vid eftersök på klövvilt får mörkersikte, termiskt sikte och lasersikte användas. Det gäller både vilt som skadats vid jakt och vilt som varit inblandat i en kollision med bil eller tåg. Vid eftersök får dessutom kulgevär användas oavsett patronklass när det behövs för att förkorta lidandet eller undvika fara.

Reglerna står i 7 kap. 2 och 3 §§ NFS 2023:8. Eftersöket räknas som jakt, och Naturvårdsverket skriver att förändringen 2023 gav eftersöksjägare större möjligheter att anpassa beväpningen efter situationen. Vid eftersök i sammanhållen bebyggelse ska kulan vara konstruerad för att expandera. Mer om skyldigheter och praktik finns i guiden om eftersök på skadat vilt.

När får du använda ficklampa och fast belysning?

Fast belysning vid väg eller byggnad som satts upp i annat syfte än jakt får användas vid jakt på vildkanin, rödräv, mårdhund, grävling, mink, mård, tvättbjörn och vildsvin. Vid jakt på samma arter får ficklampa användas för att avliva djuret vid jakt med ställande hund, vid gryt eller lya och när ett fångstredskap vittjas.

Reglerna står i 14 § jaktförordningen och upprepas i kapitlen om de olika vapentyperna i NFS 2023:8. Belysningen är alltså knuten till artlistan och till situationen. En gårdslampa som lyser upp en rävstig får användas, men en strålkastare du sätter upp vid en rävåtel får det inte, eftersom den uppsatta belysningen vid åtel bara gäller vildsvin.

Vill du jaga räv eller grävling i mörker med annan belysning krävs ett beslut om undantag från länsstyrelsen enligt 15 c § jaktförordningen. Mörkersikte och termiskt sikte är fortfarande inte tillåtna vid den jakten, även om belysningen är det.

Får du spana med en handhållen värmekamera?

Reglerna är inte lika tydliga här. Jaktförordningen tillåter värmekamera i nära anslutning till jaktvapnet vid vildsvinsjakt, och föreskrifterna reglerar sikten och lampor som vapentillbehör. En handhållen kamera som bara används för att leta efter vilt, utan koppling till vapnet, nämns inte uttryckligen i texterna jag har gått igenom.

Det betyder inte att den är fritt tillåten vid all jakt. Uttrycket i nära anslutning till jaktvapnet är inte definierat, och gränsen mellan att spana och att använda kameran som stöd för skottet blir otydlig när du står med vapnet i handen. Jag har inte hittat något besked från Naturvårdsverket om var gränsen går.

Vill du använda en handhållen värmekamera vid annan jakt än vildsvinsjakt eller eftersök på klövvilt, fråga länsstyrelsen eller Naturvårdsverket först. Skottet måste i vilket fall avlossas med ett tillåtet riktmedel och i tillåten tid.

Vilka arter får aldrig jagas med nattriktmedel?

För vilda fåglar och för björn, varg, järv, lo, utter, bäver, valar, fladdermöss och vissa andra skyddade arter förbjuder bilaga 5 till jaktförordningen nattriktmedel med bildförstärkare eller bildomvandlare, artificiella ljuskällor och anordningar som belyser målet. Förbudet gäller utöver de vanliga reglerna och kräver ett särskilt beslut för undantag.

Naturvårdsverket kan i enskilda fall besluta om undantag enligt 15 b § jaktförordningen, och länsstyrelsen kan besluta om undantag från belysningsförbudet vid skyddsjakt och licensjakt enligt 15 a och 15 c §§. Sådana beslut anger själva vilka hjälpmedel som får användas. Utan ett sådant beslut är nattsikten och lampor alltid förbjudna på de här arterna.