Vindskydd: hitta, övernatta och lämna platsen fin

Ett vindskydd vid en sjö är en av de bästa platserna att sova ute på, och det är ofta gratis och öppet för alla. Det betyder också att platsen fungerar bara så länge alla som använder den tar hand om den. Den här guiden bygger på Naturvårdsverkets vägledning om allemansrätten, Fjällsäkerhetsrådets regler för rastskydd i fjällen och svaren från Skåneleden, en av landets största leder med lägerplatser, som Region Skåne och kommunerna driver.

Vad är ett vindskydd, och vem får använda det?

Ett vindskydd är ett enkelt skydd med tak och tre väggar, öppet åt ena hållet, oftast med en eldstad framför. De flesta ligger längs vandringsleder och i friluftsområden och är öppna för alla. De går normalt inte att boka. Först till kvarn gäller, och den som kommer sent får ta fram tältet.

På Skåneleden består en lägerplats normalt av ett vindskydd, en torrtoalett, en eldstad, ved, en soptunna, vatten och en informationstavla. Vindskyddet rymmer ofta sex till åtta personer. Ledhuvudmannen skriver rakt ut att du inte kan räkna med plats, och rekommenderar att du bär med dig tält under högsäsong om du vill sova ute.

Det finns undantag från bokningsfriheten. På Skåneleden måste tre vindskydd i Hovdala bokas i förväg. I naturreservat och nationalparker kan föreskrifterna begränsa var och hur länge du får övernatta, och de står på anslagstavlan vid entrén.

Hur hittar du ett vindskydd längs leden?

Börja med ledens egen karta eller kartplanerare, där lägerplatser och vindskydd brukar vara utmärkta. I fjällen redovisas leder, stugor, rastskydd och vindskydd extra noggrant i en särskild färg på fjällkartorna. Kontrollera alltid aktuell status för etappen innan du går, eftersom ett skydd kan vara stängt, flyttat eller sakna vatten.

Vattnet är en sak att planera för. Skåneleden skriver att det mellan april och oktober ska finnas dricksvatten vid lägerplatserna vid frostfri väderlek, ur naturliga källor eller pumpar. Vattnet provtas av kommunen, och ibland visar proverna att det bör kokas innan du dricker det, vilket då ska framgå på platsen. När frosten kommer stängs de flesta vattenställena av.

Hur du läser kartan och tar dig dit även när leden är svår att följa går vi igenom i guiden om karta och kompass i skog och fjäll.

Kan du räkna med ved, och får du elda vid vindskyddet?

Räkna inte med ved. Den kan vara slut eller stulen, och förbrukningen är ojämn. Ta med egen ved, kol eller ett friluftskök. Elda bara i den iordningställda eldstaden, och kolla brandrisken och eventuellt eldningsförbud innan du tänder. Ett förbud gäller även vid vindskydden, om inte beslutet uttryckligen undantar fasta grillplatser.

Eldstaden vid ett vindskydd kan vara en sådan fast grillplats, avgränsad med sten eller betong och omgiven av grus. Vid ett eldningsförbud kan det vara tillåtet att elda på fasta grillplatser, men vid skärpt förbud är det ofta förbjudet oavsett plats, så läs beslutet. Hur du kollar brandrisken i appen Brandrisk Ute och släcker ordentligt står i guiden om att elda i naturen och eldningsförbud.

Hämta aldrig ved från omgivningen genom att bryta grenar från levande träd eller dra in omkullfallna stammar. Torra pinnar och kottar som ligger på marken får du ta. Vindfällen tillhör markägaren, och en tom vedbod löser du med egen ved nästa gång, inte med yxan.

Vad skiljer ett rastskydd i fjällen från ett vindskydd?

Rastskydden längs fjällederna är små stugor till för tillfällig rast och skydd mot dåligt väder. De ska inte användas för planerade övernattningar, bara i nödfall. Campingkök får inte användas inne i rastskyddet på grund av risken för kolmonoxidförgiftning och brand, och vedkaminen är till för nödsituationer.

Rastskydden ligger ofta ungefär mitt emellan övernattningsstugorna och har ofta en hjälptelefon och en gästbok. Skriv in dig i boken, den är värdefull information för Fjällräddningen om något skulle hända. Det ska alltid finnas plats för den som behöver tak över huvudet, vilket ibland betyder att den som har suttit inne ett tag får flytta på sig. Stäng dörren ordentligt när du går, annars kan den blåsa sönder i hårt väder.

I de flesta rastskydd finns också en nödlåda med till exempel första förband, tändstickor och värmeljus. Innehållet är bara till för nödfall. Packa så att du aldrig behöver den, och vad det innebär i fjällen står i packlistan för fjällvandring.

Får du bygga ett eget vindskydd i skogen?

Inte av det som finns på platsen. Du får inte bygga vindskydd av nedfallna träd utan markägarens medgivande, och du får inte bryta eller såga levande träd. Spänner du upp en egen presenning mellan två träd räknas det enligt Naturvårdsverket som tältning, och det går bra något enstaka dygn.

Villkoret är att du inte skadar naturen: ingen spik i träden, ingen åverkan på stammar och inga repstumpar kvar när du går. Gäller tältförbud på platsen, till exempel i ett naturreservat, omfattar det också hängmatta under tarp. Skåneleden förklarar att ordet tälta syftar på att övernatta, och det är övernattningen som förbudet gäller.

Taktält på biltaket ingår inte i allemansrätten utan räknas som camping med motordrivet fordon. Du får stå på vanliga parkeringsplatser, rastplatser, campingplatser eller grusplaner med markägarens tillstånd, men inte köra ut i terrängen, på stränder eller på känslig mark. Grundreglerna för tält och tältplats finns i guiden om allemansrätten, tältning och plockning.

Får du ha med hunden till vindskyddet?

Ja, men mellan 1 mars och 20 augusti ska hunden hindras från att springa lös i marker där det finns vilt, vilket i praktiken betyder koppel. I alla nationalparker ska hunden alltid vara kopplad, och i vissa naturreservat gäller koppel året runt. Kolla också om lägerplatsen ligger vid en strand med hundförbud.

Skåneleden påpekar att många stränder i Skåne har hundförbud mellan 15 maj och 15 september, och att det framgår av länsstyrelsens eller kommunens webbplats. Leden går ofta genom betesmark. Håll då hund och betesdjur åtskilda, håll avstånd och stäng grinden efter dig. Vid ett vindskydd där andra redan sover är en kopplad hund dessutom en ren hänsynsfråga, eftersom många är rädda för hundar.

Resten av året ska hunden hållas under sådan tillsyn att den inte driver eller förföljer vilt när den inte används vid jakt. Vad det innebär för en jakthund i praktiken står i guiden om hund i skogen och kopplingstvång.

Hur lämnar du vindskyddet som du hittade det?

Ta med allt skräp och alla matrester hem, även om det finns en soptunna som är full. Använd torrtoaletten om det finns en, annars en grävd grop långt från vatten och stigar. Diska en bit bort från vattenstället, släck elden helt och sopa ur skyddet. Nästa besökare ska inte se att du har varit där.

Disken är en underskattad detalj. Skåneleden skriver att vattenkvaliteten vid lägerplatserna ofta blir sämre längre in på säsongen, bland annat för att diskvatten från kokkärl rinner ner i brunnen. Använd nedbrytbart diskmedel och diska inte nära vattendrag. Naturvårdsverket påminner också om att matrester som en skink- eller korvsmörgås kan sprida afrikansk svinpest, eftersom viruset överlever länge i kött och charkvaror.

För toalettbesöket gäller Naturvårdsverkets råd: välj en plats långt från vattendrag, stigar, byggnader och tamdjur, gräv en grop och täck över rejält med jord eller en stor sten. Toalettpapper grävs ner, bränns om det inte finns brandrisk, eller tas med och slängs i en papperskorg.