Fjällvandring: packlista, väder och säkerhet

Fjällen förlåter mindre än skogslandet. Vädret kan gå från vindstilla till hård vind på några timmar, avstånden är längre än de ser ut och närmaste väg kan ligga flera mil bort. Den här packlistan och säkerhetsgenomgången bygger på Fjällsäkerhetsrådets råd, SMHI:s varningssystem, SOS Alarm och Naturvårdsverkets lavinprognoser. Den gäller både dig som vandrar och dig som ska upp på ripjakt, där du dessutom ofta rör dig utanför lederna.

Vad ska du packa för en dagstur i fjällen?

En dagstur kräver matsäck, något sött, sitt- eller liggunderlag, värmande rastplagg, kniv, tändstickor, ljus och skavsårsplåster, enligt Fjällsäkerhetsrådet. Lägg till regnkläder, solskydd och myggskydd på sommaren. Karta och kompass ska alltid med, även på markerad led, och mobilen ska vara laddad men inte din enda plan.

Utgångspunkten är enkel: du ska kunna hålla dig varm, torr och mätt, och ryggsäcken ska inte vara för tung. Bra utrustning behöver inte vara dyr, och mycket av det du använder i skogen hemma fungerar på fjället. Det som skiljer är marginalen. En dagstur som blir en natt i ett rastskydd för att dimman kom in ska inte vara en kris.

Tabellen följer Fjällsäkerhetsrådets uppdelning. För jakt i fjällen lägger rådet till minst ett ombyte, första förband och proviant för en extra dag, ifall du tvingas ta skydd och stanna längre än planerat.

Hur klär du dig för fjällväder?

Klä dig i flera lager som du kan ta av och på efter väder och ansträngning. Närmast kroppen ett plagg i ull eller syntet som för bort fukt, i mitten fleece eller ull som håller värmen, ytterst ett skal som skyddar mot vind och väta men släpper ut överskottsvärme. Fjällsäkerhetsrådet avråder från bomull närmast kroppen, även på fötterna.

Ventilera innan du blir svettig. Den fukt du bygger upp i uppförsbacken är den som kyler dig på krönet, när vinden tar i. Ha alltid ett extra varmt plagg i ryggsäcken att dra på vid rast, och se till att mössa och vantar tål vind och väta. På fötterna fungerar väl ingångna kängor bäst på sommaren och pjäxor på vintern. Ett par nya kängor är inget att testa på en flerdagstur.

För jägaren gäller samma lagerprincip, med tillägget att du ofta står still länge efter en ansträngande uppstigning. Mer om material och signalfärg finns i guiden om jaktkläder i lager och tysta material.

Vad kräver en stugtur eller en tälttur utöver dagsturen?

På en stugtur behöver du utöver dagspackningen ombyteskläder, reselakan eller sovsäck, toalettartiklar och mat. En tälttur kräver dessutom fjälltält, friluftskök med tillräckligt bränsle, proviant, bra sovsäck och liggunderlag, liten ficklampa, extra varma rastplagg och reparationsgrejer. Varje steg ställer högre krav på både packning och erfarenhet.

Proviant går ofta att köpa i övernattningsstugorna längs de stora lederna, men räkna inte med det utan att ha kollat. Tältar du vid sidan av lederna krävs mer fjällerfarenhet: du saknar broar, stugor och hjälptelefoner och måste själv bedöma vattendrag och väderskydd. Friluftsköket ska alltid användas utomhus. Fjällsäkerhetsrådet varnar för campingkök inne i rastskydd, eftersom de kan ge kolmonoxidförgiftning och brand.

Rastskydden ligger ofta ungefär mitt emellan övernattningsstugorna och är till för rast och skydd mot oväder, inte för planerade övernattningar. Skillnaden mot ett vanligt vindskydd i skogen tar vi upp i guiden om att övernatta i vindskydd.

Hur kollar du vädret och fjällvädervarningar?

Följ SMHI:s prognoser för fjällen och respektera alltid utfärdade varningar. Sedan 2021 är varningarna konsekvensbaserade i tre nivåer: gul, orange och röd. Varningar för vind, snöfall och stark kyleffekt i fjällen finns i SMHI:s app, på smhi.se och i Sveriges Radio P1 och P4. Prognoserna uppdateras dygnet runt, så kolla igen samma morgon.

Vinden är den faktor som oftast underskattas. Fjällsäkerhetsrådet översätter väderrapportens ord till vad de betyder uppe på kalfjället:

Kyla och vind förstärker varandra. Måttlig till frisk vind vid tio minusgrader ger en verklig kyla närmare tjugo minusgrader, enligt Fjällsäkerhetsrådet. Det kan också skilja upp till 30 grader mellan en dalgång och en fjälltopp, eftersom kall luft rinner ner och lägger sig i dalar och över myrar.

Vintertid ska du också kolla lavinfaran. Naturvårdsverket publicerar dagliga lavinprognoser på lavinprognoser.se för sex välbesökta fjällområden, från Abisko och Riksgränsfjällen i norr till Västra Härjedalsfjällen i söder. Fjällsäkerhetsrådet råder dig att följa leder, hålla avstånd till sluttningar och inte åka i brantare lutningar än 25 grader.

Hur korsar du ett vattendrag säkert?

Leta upp ett ställe där vattendraget är brett och grunt, där strömmen är svagast. Vada inte om vattnet rör sig snabbt och når över knähöjd. Gå snett mot strömmen, en i taget, med skor på fötterna och ryggsäckens midjebälte och bröstrem uppknäppta, så att du snabbt kan få av dig säcken om du faller.

Längs de markerade lederna finns det oftast broar över de vattendrag som annars hade krävt vadning. Det är först när du lämnar lederna, vilket ofta är fallet på jakt, som vadningen blir ett reellt beslut. En vadarstav ger bra stöd, och ett par lätta gymnastikskor eller sandaler skyddar fötterna mot halka och vassa stenar. Vada aldrig barfota.

Vattenståndet förändras. Efter ihållande regn och under snösmältningen kan en bäck som var lätt att passera på morgonen stiga till en farlig nivå på eftermiddagen. Fråga folk som känner området om vattenstånd och broar innan du går. De lokala fjällsäkerhetskommittéerna har stor kunskap om sina närområden.

Hur fungerar telefon och larm i fjällen?

Ta med mobilen men räkna inte med att den alltid fungerar. Du ska kunna ringa 112 via nödroaming även utan täckning hos din egen operatör, men inte om ingen operatör har täckning alls. I de flesta stugor och rastskydd i väglöst land finns hjälptelefoner, utmärkta med en telefonsymbol på fjällkartan och åtkomliga året runt.

Hjälptelefonen kopplar dig till en larmcentral, inte till ett vanligt nummer. Du får använda den även när det inte är en olycka, till exempel för att meddela att du är försenad så att anhöriga inte larmar i onödan. Säg därför inte till anhöriga att du ska ringa från fjället om du inte vet att mobilen fungerar där. Utebliven kontakt i ett område utan täckning skapar bara oro.

Polisen ansvarar för att söka efter och rädda människor i fjällen, med hjälp av Fjällräddningen, som bemannas av frivilliga som Polisen utbildar och utrustar. Var beredd att svara på tre frågor när du larmar: vad har hänt, var är olycksplatsen och hur många är drabbade. En exakt position gör stor skillnad, och hur du läser av den på kartan går vi igenom i guiden om karta och kompass i skog och fjäll.

Samhällets räddningsresurser är till för akuta nödlägen. Sjukdom, lättare skador, dålig utrustning eller dåligt väder som försenar hemresan förväntas du lösa på egen hand, ibland genom att stanna ett extra dygn eller själv bekosta transport.

Vad ska du göra innan du går?

Lämna ett färdmeddelande till någon du känner: planerad färdväg, vägval och framför allt när du räknar med att vara tillbaka och att du ska höra av dig då. Skriv dig också i gästböckerna i stugor och rastskydd längs vägen. De följs inte upp, men de är värdefulla om Fjällräddningen behöver söka efter dig.

Hur ett sådant sökande går till, och vad du själv gör om du tappar bort dig, står i guiden om att gå vilse i skogen och hur du undviker det.

Studera kartan i förväg. Markera vägen, se på höjdkurvorna hur brant det är, och se ut rastskydd och reträttvägar om vädret slår om. Fjällsäkerhetsrådet räknar med ungefär tre kilometer i timmen i fjällterräng med packning, och kortare sträcka i besvärlig terräng. Lederna är markerade med stenrösen, ofta med röd färg i toppen, eller ringar på träd i björkskogen. Röda kryss på stolpar markerar vinterleder, som på sommaren kan leda rakt ut i myrar eller sjöar.

Ska du jaga i fjällen gäller allt ovan med större marginaler. Fjällsäkerhetsrådet påpekar att jakten oftast sker där det saknas markerade leder och vägar, att vädret kan vara hårt med regn och snö redan i slutet av augusti och att du rör dig i renskötselområden där din jakt kan störa om du inte gör rätt. Vilka fåglar som får jagas och när framgår av jakttiderna för skogsfågel och sjöfågel.