Hund i skogen: kopplingstvång, hundförbud och lös hund

Reglerna för hund i skogen står inte i jaktlagen utan i lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter, och de gäller alla hundägare, jägare eller inte.

Kärnan är en enda paragraf med två perioder: en sträng period från den 1 mars till den 20 augusti, när vilt får ungar, och en mildare resten av året.

Runt den paragrafen finns regler om vad en jakträttshavare får göra med en lös hund, vem som betalar för skador och när länsstyrelsen kan förbjuda någon att ha hund. Den här guiden går igenom dem i tur och ordning, med paragrafhänvisningar så att du kan läsa lagtexten själv.

När gäller kopplingstvång för hundar?

Från den 1 mars till den 20 augusti ska hundar enligt 16 § tillsynslagen hållas under sådan tillsyn att de hindras från att springa lösa i marker där det finns vilt. Under resten av året ska de hindras från att driva eller förfölja vilt när de inte används vid jakt. Grundregeln är densamma i hela landet.

Ordet kopplingstvång står inte i lagen. Det som krävs är tillsyn som hindrar hunden från att springa lös. En hund som går fot och lyder direkt kan i teorin uppfylla kravet, men räcker det med att en hare springer upp för att hunden ska sticka uppfyller du inte kravet. För de allra flesta hundar betyder perioden därför koppel i skog och mark.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela avvikande föreskrifter, och om det behövs för att skydda viltet får de innebära att hunden ska hållas kopplad. Enligt 19 § jaktförordningen kan länsstyrelsen bland annat föreskriva att hundar ska hållas under sådan tillsyn även utanför perioden 1 mars till 20 augusti, eller att hundar ska hållas kopplade.

Får hunden vara lös i skogen resten av året?

Ja, från den 21 augusti till och med sista februari får hunden vara lös i skogen, men bara om du kan hindra den från att driva eller förfölja vilt. Lagen ställer alltså krav även på vintern. En hund som tar upp ett rådjursspår och försvinner bryter mot 16 § även i november, om den inte används vid jakt.

Några platser kräver koppel oavsett datum:

• Nationalparker. Flera nationalparker förbjuder i sina föreskrifter att man medför okopplad hund, till exempel Stenshuvud enligt Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2014:19 och Björnlandet enligt NFS 2017:4.
• Naturreservat. Reservatsföreskrifterna kan innehålla samma typ av förbud. De står på skyltar vid entréerna och hos länsstyrelsen eller kommunen.
• Offentlig plats i kommunen. Kommuner får med stöd av 3 kap. 8 § ordningslagen meddela lokala ordningsföreskrifter för offentlig plats, och många kommuner har regler om hundar där.

Vad som gäller för dig som går i skogen utan hund, eller med hund men utan vapen, på annans mark beskrivs i guiden om allemansrätten och var jakten börjar.

Vilka undantag finns för jakt och träning?

Jakthundar får användas vid tillåten jakt och jaktträning enligt artlistan i 16 § jaktförordningen, även under kopplingsperioden när listan medger det. Fågelhund får till exempel användas från den 16 augusti. Spårning och apportering av skadat eller fällt vilt är tillåtet vid all jakt enligt 17 §, om hunden står under förarens kontroll.

Några konkreta undantag ur jaktförordningen:

• Fågelhundar. Hund som jagar fågel utan att förfölja vilt får användas från den 16 augusti till den 30 april i Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, och från den 16 augusti till den 15 april i övriga landet.
• Grythundar. Hundar som är lämpade för ändamålet får tränas och provas under hela året i gryt som är särskilt iordningställda, enligt 16 a §.
• Hund under förarens kontroll. En hund som står under förarens kontroll får användas för att söka efter vilt för att hindra att det kommer till skada, till exempel vid slåtter, eller för annat viltvårdsändamål, enligt 17 §.

Utöver detta får Naturvårdsverket enligt 18 § meddela ytterligare undantag, och har verket inte gjort det kan länsstyrelsen besluta om undantag i enskilda fall.

Ett exempel är Länsstyrelsen i Värmlands beslut från mars 2026, som ger Svenska Kennelklubben dispens för träning och prov under perioden 1 mars till 20 augusti. Där anges att hund i spårlina som spårar vilt och apporterande hundar inte kräver tillstånd, medan hund i spårlina som släpps innan spårslut bara får tränas den 1 mars till 15 maj och den 1 till 20 augusti. Beslutet gäller Värmland. Andra län har egna beslut.

Spårträning med hunden kopplad i lina kräver alltså enligt Värmlands beslut inget tillstånd, eftersom hunden då inte springer lös. Hur den läggs upp beskrivs i guiden om att träna viltspår med hund, och vilka prov som kräver dispens under våren framgår av guiden om jaktprov för hund.

Vad får jakträttshavaren göra med en lös hund?

Jakträttshavaren, eller någon som företräder honom eller henne, får ta hand om en hund som springer lös i ett område där det finns vilt. Det står i 17 § tillsynslagen. Hundens ägare ska då snarast underrättas. Är ägaren okänd ska länsstyrelsen underrättas i stället. Vill jakträttshavaren inte ta hand om hunden ansvarar länsstyrelsen för omhändertagandet.

Lagen ger alltså ingen rätt att skjuta en lös hund för att den driver vilt. Kan hunden inte tas om hand får länsstyrelsen besluta att avliva den, men bara om det är angeläget från viltvårdssynpunkt och försvarligt även med hänsyn till omständigheterna i övrigt. Den som uppsåtligen låter bli att underrätta ägaren döms till penningböter enligt 23 §.

Hämtar ägaren inte hunden har lagen tidsgränser. Enligt 18 § får jakträttshavaren behålla hunden, eller länsstyrelsen besluta att sälja, skänka bort eller i vissa fall avliva den, om ägaren inte har återtagit hunden och betalat kostnaderna:

• inom fem dagar från det att ägaren underrättades, eller
• inom tio dagar från det att länsstyrelsen underrättades, om ägaren är okänd.

Ägaren betalar kostnaderna för omhändertagandet enligt 20 §. Ett separat undantag gäller lantbruksdjur: påträffas en lös hund där lantbruksdjur finns får den som äger eller vårdar djuren döda hunden, om den inte låter sig infångas och det är nödvändigt för att förhindra skada på djuren. Den som dödat hunden ska snarast anmäla det till Polismyndigheten enligt 14 §.

Vilket straff och vilket ansvar riskerar du som hundägare?

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot kopplingskravet i 16 § döms till böter enligt 24 § tillsynslagen. Därtill har du strikt ansvar för skador: en skada som hunden orsakar ska ersättas av ägaren eller innehavaren även om han eller hon inte har vållat skadan, enligt 19 §.

Strikt ansvar betyder att du kan bli ersättningsskyldig även om du gjorde allt rätt och hunden ändå slet sig. Det gäller skador på vilt i hägn, på tamdjur, på egendom och på människor.

Länsstyrelsen kan också ingripa i förebyggande syfte. Brister någon i tillsynen över en hund får länsstyrelsen enligt 8 § besluta de förelägganden som behövs för att förebygga skada eller avsevärd olägenhet, och ett föreläggande får förenas med vite. Den som inte följer ett föreläggande kan dömas till böter enligt 23 §.

När kan länsstyrelsen besluta om hundförbud?

Länsstyrelsen får enligt 15 § tillsynslagen besluta att den som allvarligt brister, eller tidigare har brustit, i tillsynen över en hund ska vara förbjuden att ha hand om hund. Förbudet kan gälla en viss tid eller tills vidare. Att bryta mot ett hundförbud kan ge böter eller fängelse i högst ett år enligt 22 §.

Vid bedömningen ska länsstyrelsen särskilt beakta om personen har begått brott med en hund som vapen, upprepade gånger har fått förelägganden enligt 8 §, eller har haft hand om en hund som omhändertagits. Ett hundförbud beslutas inte om det är uppenbart att omständigheterna inte kommer att upprepas, och aldrig mot någon som är under femton år.

För en jägare med en välskött hund är hundförbud långt borta. Förelägganden och omhändertaganden är däremot verkliga risker för den som upprepade gånger låter en drivande hund gå lös under våren. Det enklaste skyddet är att träna inkallningen tidigt. Den som ska skaffa hund kan börja redan vid valpköpet, vilket beskrivs i guiden om att köpa jakthundsvalp.

Hur ska hunden märkas och registreras?

Alla hundar som stadigvarande finns i Sverige ska vara ID-märkta och ägaren registrerad i Jordbruksverkets hundregister, enligt 2 och 3 §§ tillsynslagen. Märkningen ska vara bestående, med mikrochip eller tatuering. Om hunden kommer bort i skogen är det märkningen som gör att en jakträttshavare eller länsstyrelsen kan hitta dig.

Registret får enligt 5 § användas för att fastställa vem som äger en hund, och bland annat länsstyrelserna och Polismyndigheten kan få direktåtkomst. Saknas märkning eller registrering får länsstyrelsen besluta om föreläggande, även det med vite.

Ett praktiskt tillägg för jakthundar: ett orange halsband eller väst med ditt telefonnummer gör det lättare för den som hittar hunden att ringa dig direkt. Under drevjakt bär många hundar dessutom pejl, men det ersätter inte lagkravet på märkning och registrering.