Allemansrätten: tälta, elda och plocka, och var jakten börjar

Allemansrätten är anledningen till att du kan gå in i nästan vilken skog som helst i Sverige, slå upp tältet vid en sjö och fylla en hink med blåbär utan att fråga någon. Den gäller dig som jägare också, men den räcker inte till själva jakten. Den här guiden bygger på Naturvårdsverkets vägledning, jaktlagen och lagen om tillsyn över hundar och katter, med särskilt fokus på det som skiljer en friluftsdag från en jaktdag.

Vad innebär allemansrätten egentligen?

Allemansrätten ger alla rätt att tillfälligt vistas på annans mark, gå, cykla, rida, bada, tälta något dygn och plocka bär, svamp och blommor som inte är fridlysta. Grundregeln är att du inte får störa eller förstöra: du visar hänsyn till djur, natur, markägare och andra som är ute i naturen.

Allemansrätten är ingen egen lag. Den nämns i regeringsformen, 2 kap. 15 §, och avgränsas av andra lagar som säger vad du inte får göra. Brottsbalken reglerar hemfridsbrott och åverkan på växande träd, terrängkörningslagen motortrafik i terrängen och jaktlagen vem som får jaga. Det betyder att svaret på “får jag?” ofta ligger i en annan lag än den du letar i.

Rättigheterna gäller oavsett vem som äger marken, staten, ett skogsbolag eller en privatperson. Undantagen är tomtmark, odlad mark och planteringar, samt områden där en myndighet har beslutat om särskilda föreskrifter, till exempel nationalparker, naturreservat och fågelskyddsområden.

Hur länge får du tälta på annans mark?

Du får tälta något enstaka dygn i naturen. Naturvårdsverket anger en eller två nätter som en bra tumregel, och två eller tre tält ryms inom allemansrätten. Välj tålig mark, undvik åkrar och betesmark med djur, och håll ett rejält avstånd till bostadshus. Ju mer avskilt, desto bättre för alla.

Är ni en större grupp med många tält krävs markägarens tillstånd, eftersom risken för markskador och sanitära olägenheter då blir större. I nationalparker och naturreservat är det oftast bara tillåtet att tälta på särskilt angivna platser, och i vissa områden är det helt förbjudet. Anslagstavlan vid entrén visar vad som gäller. Många kommuner har dessutom lokala ordningsföreskrifter som förbjuder tältning i parker, idrottsområden och ibland friluftsområden.

Några praktiska regler följer med övernattningen:

• Kissa långt från vattendrag.
• Finns ingen toalett: gräv en grop för avföring långt från stigar, vatten och tältplatser och täck med jord eller en sten.
• Ta med allt skräp och alla matrester hem.

Den sista punkten har fått större tyngd för oss som rör oss i vildsvinsmarker. Naturvårdsverket påpekar att en kvarlämnad skink- eller korvsmörgås kan bidra till spridning av afrikansk svinpest, eftersom viruset överlever länge i kött och charkvaror, även frysta.

Får du elda och grilla med stöd av allemansrätten?

Allemansrätten ger dig ingen självklar rätt att elda. Du får göra upp eld om det sker säkert, men ansvaret för att elden inte sprider sig eller skadar mark, djur och växter är helt ditt. Använd helst en fast grillplats, annars grus eller sand som underlag, och släck elden helt innan du går.

Undvik mossa, torvmark och jordig skogsmark, där glöden kan pyra nere i marken och flamma upp långt senare. Elda inte intill myrstackar eller stubbar, och inte på berghällar och större stenblock, som spricker och skadas permanent. Som ved får du ta pinnar, grenar och kottar som redan ligger på marken. Du får inte hugga eller såga träd och buskar, och inte ta ris, grenar eller näver från levande träd. Omkullfallna träd tillhör markägaren.

När det är torrt kan länsstyrelsen eller kommunen besluta om eldningsförbud, och det gäller även i skyddade områden. Hur du kollar brandrisken och släcker ordentligt går vi igenom i guiden om att elda i naturen och eldningsförbud.

Vad får du plocka i skogen, och vad är förbjudet?

Du får plocka vilt växande bär, svamp och blommor som inte är fridlysta, och ta torra grenar och kottar från marken. Bär och svamp tillhör markägaren så länge de står på rot, men markägaren får inte hindra dig från att plocka. Du får inte gräva upp växter eller skada levande träd.

Gränsen mellan tillåtet och otillåtet är inte alltid intuitiv. Hasselnötter och ollon får inte plockas från växande träd utan markägarens lov, men en mindre mängd hasselnötter från marken går bra. Granskott ingår inte i allemansrätten. Mistel är fridlyst i hela landet, med vissa undantag, så även bär som har fallit till marken är förbjudna. Mossor och lavar som inte är fridlysta kan du ta i små mängder för eget bruk.

Vilka växter som är fridlysta beslutar regeringen, och det kan gälla hela landet, ett län eller en del av ett län, så kolla länsstyrelsens förteckning där du är.

Vilka naturalster som är straffbara att ta utan lov står i 12 kap. 2 a § brottsbalken. Bär och svamp finns inte med i den uppräkningen, och Högsta domstolen har pekat på just det som skälet till att plockningen är straffri.

Varför ingår inte jakt i allemansrätten?

Jakt och fiske ingår inte i allemansrätten. Enligt 10 § jaktlagen har fastighetsägaren jakträtten på sin mark, och vid jordbruksarrende har arrendatorn den om inget annat avtalats. Du får alltså bara jaga där du själv har jakträtt eller har fått den upplåten genom jaktkort, arrende eller medlemskap i ett jaktlag.

Allemansrätten är ändå viktig för jägaren, eftersom den låter dig ta dig till och från jaktmarken över annans mark. Där finns en regel att hålla koll på: enligt 35 § jaktlagen får du inte utan jakträttshavarens medgivande ta vägen över annans jaktområde med vapen eller fångstredskap som kan användas för jakt. Undantag gäller på vägar som är upplåtna för allmänheten och när du är där i lovliga ärenden, och har du hund med dig ska den vara kopplad.

Omvänt gäller att allemansrätten inte upphör för att det pågår jakt. Bär- och svampplockare får vara i skogen så länge de inte stör jakten i någon större utsträckning. Att medvetet hindra, försvåra eller störa jakt är förbjudet, och det är också förbjudet att avsiktligt störa vilt. Hur du skaffar egen jakträtt tar vi upp i artikeln om att hitta jaktmark genom jaktkort, arrende eller jaktlag.

Fisket har en egen undantagsregel. Med spö och vissa handredskap får du fiska fritt längs kusterna och i de fem största sjöarna: Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön. I andra vatten krävs fiskekort eller annat tillstånd.

Vad gäller för hunden i skog och mark?

Mellan 1 mars och 20 augusti ska hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att springa lösa i marker där det finns vilt, enligt 16 § lagen om tillsyn över hundar och katter. Resten av året ska hunden hindras från att driva eller förfölja vilt när den inte används vid jakt. I praktiken betyder det koppel på våren och sommaren.

Ordet kopplingstvång finns inte i lagen, men effekten blir densamma: under den känsliga perioden när vilda djur har ungar ska en lös hund i princip vara högst någon meter från dig.

I alla nationalparker ska hunden alltid vara kopplad, och i Abisko, Sarek, Padjelanta och flera andra fjällparker är hundar bara tillåtna på vissa leder eller vissa månader. När renar befinner sig inom ett betesområde där renskötsel är tillåten ska hunden enligt 93 § rennäringslagen hållas i band eller vara instängd, om inte länsstyrelsen medger annat.

En hund som springer lös i ett område där det finns vilt får tas om hand av jakträttshavaren, enligt 17 § lagen om tillsyn över hundar och katter. Reglerna för jakthund under och utanför jakt, och vad som räknas som jakt med hund, finns samlade i artikeln om hund i skogen och kopplingstvång.

Var gäller allemansrätten inte?

Allemansrätten gäller inte på tomtmark, inom hemfridszonen runt bostäder, på odlad mark och i planteringar. Den omfattar heller ingen motortrafik i terrängen. I nationalparker, naturreservat och fågelskyddsområden kan särskilda föreskrifter begränsa både tältning, eldning, plockning och tillträde under vissa tider.

Hemfridszonen saknar ett fast mått. Ibland markeras den tydligt av ett staket, en häck eller en väg, ibland av ett skogsbryn eller en åkerkant. I öppet och flackt landskap behöver avståndet vara större än i tät eller kuperad terräng. Att gå precis utanför fönstret på ett torp räknas som hemfridsbrott enligt 4 kap. 6 § brottsbalken. Vill du tälta, fika eller plocka bär nära ett hus bör du hålla ett längre avstånd än när du bara passerar.

Odlad mark omfattar även vall, som du inte får gå på under växtsäsongen. Motoriserad färd ingår inte alls: att parkera fritt i terrängen bryter mot terrängkörningslagen, och Naturvårdsverket bedömer att även en elcykel kräver markägarens lov för att köras i terrängen. Bommade skogsbilvägar får du däremot oftast gå, cykla och rida på, så länge inga tydliga skyltar förbjuder det.

Övernattar du hellre under tak än i tält finns det tusentals öppna skydd längs lederna. Hur de används, och varför ett rastskydd i fjällen inte är ett vindskydd, går vi igenom i guiden om att övernatta i vindskydd.