Jakthundsraser: vilken hund passar din jakt?

Rätt jakthund är den som är byggd för det vilt och den jaktform du faktiskt ägnar dig åt. Svenska Kennelklubben (SKK) räknar med drygt 90 jakthundsraser i Sverige och delar in dem i elva typer, från ställande älghundar till grythundar som arbetar under jord.

Raserna inom en typ jagar i princip likadant. Skillnaden mellan typerna är däremot stor: en stövare som driver hare i två timmar och en retriever som sitter tyst bredvid skytten tills fågeln faller har nästan ingenting gemensamt mer än att de är hundar.

Hur väljer du rätt jakthund?

Börja i viltet och jaktformen, inte i rasen. Fråga dig vilket vilt du jagar mest, om du jagar ensam eller i jaktlag, hur stor marken är och hur mycket tid du kan lägga på dressyr. SKK lyfter också familjen: de flesta svenska jakthundar är i dag även familjehundar.

Några frågor som snabbt sorterar bort fel hundtyp:

• Vilket vilt? Älg och vildsvin, rådjur, hare och räv, skogsfågel, fältfågel eller sjöfågel kräver olika hundar.
• Hur stor är marken? En stövare behöver mycket mark. En tax eller kortdrivare klarar sig på mindre.
• Jagar du i lag eller ensam? Ställande hundar och drivande hundar ingår ofta i jaktlag. Skällande fågelhundar är typiskt en jägare och en hund.
• Hur mycket dressyr orkar du med? Stående fågelhundar, retrievrar och spaniels kräver mycket träning. En ställande hund behöver främst lydnad och inkallning.

Har du ännu inte bestämt var du ska jaga påverkar det valet. Den som saknar egen mark kan ofta köpa dagkort för småvilt och fågel, medan en drivande klövviltshund i praktiken förutsätter ett jaktlag eller egen mark.

Vilka typer av jakthundar finns i Sverige?

SKK delar in jakthundarna i elva typer efter hur de arbetar: ställande, drivande vildsvinshundar, kortdrivare, kortbenta drivande, stövare, stående, stötande, apporterande och skällande fågelhundar, schweisshundar och grythundar. Tabellen visar typerna, några vanliga raser och det vilt de främst används på enligt SKK:s rasguide.

Vilken hund behövs för älg och vildsvin?

För älg och vildsvin är den ställande hunden förstavalet. Den söker upp viltet, skäller ståndskall och håller det kvar så att jägaren kan ta sig fram och skjuta. På vildsvin används även drivande vildsvinshundar och kortdrivare, som driver svinen med skall och kan driva ut dem ur tätningar.

SKK beskriver jakt med ställande hund som den vanligaste jaktformen med hund i Sverige och konstaterar att det i dag skjuts ungefär lika många vildsvin som älgar, vilket har gett hundarna en ny stor uppgift.

Jämthunden är den vanligaste rasen. Gråhunden, de tre lajkaraserna, karelsk björnhund, norsk älghund svart, hälleforshund och svensk vit älghund hör till samma grupp. SKK beskriver lajkorna som hundar med ett något mindre och snabbare sök än de skandinaviska raserna och norsk älghund svart som specialisten på ledhundsjakt, där hunden går tyst i lina.

För de drivande hundarna på vildsvin gäller ett krav som många underskattar: en högbent och snabb vildsvinshund ska inte driva rådjur. SKK kallar det ett etiskt måste och räknar med en del arbete för att göra hunden rådjursren. Läs mer om jaktformerna i guiden om vildsvinsjakt med hund och åtel.

Tiderna för när en förföljande hund får användas står i 16 § jaktförordningen. Hund som förföljer älg får användas från den 21 augusti till den 31 januari och hund som förföljer vildsvin från den 1 augusti till den 31 januari, i hela landet. Själva jakttiden på viltet styrs av jaktförordningens bilagor och kan vara kortare.

Vilken jakthund passar för rådjur, hare och räv?

För rådjur är en långsamt drivande hund rätt val: drever, tax, beagle, basset eller en kortdrivare. SKK beskriver de kortbenta drivande hundarna som rådjursjägarens bästa vän, eftersom det låga drevtempot gör att rådjuret känner sig tryggt och buktar runt i området i stället för att springa ur marken.

Drevern är allroundhunden som jagar rådjur, hare, räv och hjort. Taxens korta ben ger ett långsamt drev, den räknas främst som rådjurshund och passar bäst på mindre marker. Beaglen är lite mer högbent och används ofta i första hand på hare. Enligt SKK driver de kortbenta hundarna ofta mellan en och två timmar, så inkallning och egen återgång måste tränas tidigt.

Stövaren är specialisten på hare och räv och ska inte driva rådjur. Den kräver stor mark: SKK nämner minst 200 hektar som en vanlig rekommendation, vilket stämmer med Jägareförbundets riktvärden på 200 hektar för stövare, 100 hektar för drever och 50 hektar för tax på en väl arronderad mark.

Hund som förföljer hjort eller rådjur får enligt 16 § jaktförordningen användas från den 1 oktober till den 31 januari. Hund som förföljer rödräv får användas från den 21 augusti till den 28 februari (29 under skottår). Mer om jaktformerna finns i guiden till rådjursjakt med drivande hund.

Vilken hund behöver du för fågeljakt?

Det beror på fågeln. Skogsfågel som orre och tjäder jagas med skällande fågelhund eller stående fågelhund. Fältfågel som fasan och rapphöns jagas med stående eller stötande fågelhund. Vid sjöfågeljakt är en apporterande hund i praktiken ett lagkrav, eftersom 17 § jaktförordningen kräver att en hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel medförs vid jakt på ringduva, gäss och änder.

Kravet gäller inte om jakten sker på snötäckt mark, från båt i öppet vatten eller vid havskust med vettar. Vid jakt på övrig fågel gäller samma krav mellan solens nedgång och en timme före solens uppgång.

De fyra fågelhundstyperna arbetar olika:

• Skällande fågelhund. Norrbottenspets och finsk spets hittar fågeln, får den att sätta sig i ett träd och skäller under trädet. Jakten bedrivs i huvudsak från mitten av Sverige och norrut.
• Stående fågelhund. Söker i hög fart och fattar stånd vid vittring. De brittiska raserna är rena hönsfågelspecialister, de kontinentala används även för eftersök och apportering.
• Stötande fågelhund. Spanieln söker nära föraren, inom hagelbössans räckvidd på cirka 20 till 25 meter enligt SKK, och stöter upp viltet.
• Apporterande fågelhund. Retrievern sitter tyst under jakten, markerar var fåglar faller och hämtar dem efter skottet.

Vilka fågelarter som får jagas och när framgår av guiden om jakt på skogsfågel och sjöfågel.

Vilka hundar används för eftersök och grytjakt?

För eftersök på skadat klövvilt finns tre specialiserade raser, schweisshundarna: bayersk viltspårhund, hannoveransk viltspårhund och alpenländische dachsbracke. Många andra raser tränas också till eftersökshundar, bland annat drever, tax, kortdrivare och ställande hundar som fungerar som stopphundar. För grytjakt används terrier och tax.

Vid jakt på klövvilt och stora rovdjur är eftersökshunden inget tillval. Enligt 17 § jaktförordningen ska en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen. Det gäller vid jakt på björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, mufflonfår och vildsvin. Hur kravet fungerar i praktiken beskrivs i guiden om eftersök på skadat vilt.

Grythundarna arbetar under jord på räv, grävling och mårdhund. Tax, borderterrier, jack russell terrier, parson russell terrier, släthårig foxterrier och tysk jaktterrier används. Vid rävjakt ska hunden få räven att lämna grytet. Vid jakt på grävling och mårdhund ska den i stället hålla viltet kvar och markera med skall var i grytet den befinner sig. SKK framhåller att storlek och bröstomfång spelar roll: en för stor hund ryms inte i grytets gångar.

Ska du välja hund från jaktlinjer?

Ja, om hunden ska jaga. Inom flera populära raser finns uppfödare som avlar för helt andra syften än jakt. SKK skriver att jaktlinjer och övriga linjer i praktiken är skilda populationer inom labrador och golden retriever samt cocker och springer spaniel, och att det även inom tax, beagle, basset och vissa stående fågelhundar finns uppfödare som avlar för utställning, sällskap eller andra syften än jakt.

Inom andra typer är jakten regel. SKK skriver att de ställande hundarna i princip utan undantag föds upp för jakt, att det inom stövarraserna inte förekommer avel för andra ändamål och att uppfödarna av wachtelhund och tysk jaktterrier i princip alla är inriktade på jakt. Rådet är ändå detsamma för alla raser: kontrollera att föräldradjuren jagar det vilt du själv tänkt jaga och att det helst är dokumenterat med meriter från jaktprov för hund.

När du har bestämt dig för hundtyp tar arbetet med uppfödare, hälsa och papper vid. Det beskrivs steg för steg i guiden om att köpa jakthundsvalp.