Hitta jaktmark: jaktkort, arrende och att gå med i ett jaktlag

Jaktmarken är för många nya jägare det svåraste steget, svårare än examen och licens. Allemansrätten ger dig rätt att gå i skogen men aldrig rätt att jaga där. Den här guiden bygger på jaktlagens regler om jakträtt och villkoren hos de största markägarna och länsstyrelserna, och visar vilka vägar som faktiskt är öppna för den som saknar egen mark och inte har ett jaktlag i släkten.

Vem har rätt att jaga på en viss mark?

Fastighetsägaren har jakträtten på den mark som hör till fastigheten, enligt 10 paragrafen jaktlagen. Vid jordbruksarrende har arrendatorn jakträtten om inget annat avtalats. Markägaren kan upplåta jakträtten till andra genom avtal, dagkort eller tillstånd. Utan sådan tillåtelse får du inte jaga, hur mycket vilt det än finns.

Några följdregler är bra att känna till. Jakträtten på en väg tillhör den som har jakträtten på marken intill, och går vägen i gränsen mellan två ägare som inte äger vägmarken har båda jakträtt på vägen. I jakträtten ingår också rätten till vilt som påträffas dött eller dödas utanför jakt, så kallat fallvilt.

Skillnaden mot allemansrätten är grundläggande: du får vandra, plocka bär och tälta på annans mark, men inte jaga. Var gränsen går beskriver vi i artikeln om allemansrätten.

Vilka sätt finns att få jaga som ny jägare?

Det finns fem vanliga vägar: plats i ett jaktlag, gästjakt hos någon som har jakträtt, dagkort för småvilt hos stora markägare, småviltstillstånd på statens mark i fjällen och ett eget jakträttsavtal. Sedan den 1 juli 2026 tillkommer jakt på allmänt vatten efter anmälan. Vägarna skiljer sig i pris, frihet och hur snabbt du kommer igång.

De flesta börjar med dagkort eller gästjakt och bygger upp kontakter därifrån. En plats i ett jaktlag kommer sällan genom annonser och oftare genom att du visar dig pålitlig på skjutbanan, vid eftersök eller som gäst.

Hur fungerar dagkort hos Sveaskog och Holmen?

Sveaskog och Holmen säljer dagkort för småvilt på utvalda områden, och du köper dem på deras webbplatser. Ett dagkort ger rätt att jaga småvilt på ett bestämt område ett bestämt datum. Hos Holmen ingår inte älg, björn och kronvilt i småviltsjakten. Statligt jaktkort och relevant vapenlicens krävs alltid utöver markägarens kort.

Sveaskog äger omkring 4,1 miljoner hektar och omkring 25 000 jägare jagar på bolagets marker. Bolaget säljer jaktkort för småvilt i 18 områden från Muonio älvdal i norr till Malingsbo-Kloten i Bergslagen.

I Malingsbo-Kloten jagar du på tio områden om cirka 600 till 1 200 hektar, och varje område disponeras av ett sällskap om ett till fyra jägare per dag. Priset är enligt Sveaskogs sida 400 kronor per vuxen och dag och 260 kronor per ungdom och dag. Sveaskog påpekar att varg förekommer i området, vilket du ska väga in vid jakt med lös hund.

Holmen säljer två typer av kort:

• Dagkort för småviltsjakt, för dig som vill jaga på egen hand på utvalda områden.
• Gästkort, där du följer med en av Holmens ordinarie småvilts- eller högviltsjägare på dennes område.

För gästkort på högvilt kräver Holmen ett årligt skjutprov motsvarande älgskyttemärket i brons, och för björnjakt ett skjutprov motsvarande björnpasset. Jaktkortet skickas som sms till det mobilnummer du anger. Vad proven innebär förklarar vi i artikeln om skjutträning och skytteprov.

Hur jagar du småvilt på statens mark i fjällen?

Ovan odlingsgränsen i Norrbotten och Västerbotten och på renbetesfjällen i Jämtland förvaltar länsstyrelsen småviltsjakten på statens mark. Du löser ett jakttillstånd i det län du vill jaga, per dygn eller som årstillstånd. Tillståndet gäller tillsammans med statligt jaktkort och bara för småvilt, inte för hjort, rådjur, vildsvin eller andfåglar.

Villkoren för jaktåret 2026/2027 i Norrbottens län, enligt länsstyrelsen:

Hänsynen till rennäringen är central. Jakten får inte bedrivas inom 500 meter från en samling av minst 25 renar, och inte inom 1 000 meter från bland annat arbetshagar, slaktplatser, permanentbostäder och fritidshus. Viltrapport ska lämnas inom två veckor efter avslutad jakt, även om du inte fällde något, och innan du kan lösa ett nytt tillstånd. Områden kan avlysas med kort varsel, så kontrollera läget i länsstyrelsens kartor innan du åker.

Hur går du med i ett jaktlag?

Det finns ingen central kö till jaktlag. Platser fylls oftast genom kontakter, och därför lönar det sig att synas där jägare finns: på skjutbanan, i den lokala jaktvårdskretsen eller jägarföreningen och vid gemensamma arbetsdagar. Fråga också markägare och jaktledare direkt om de behöver folk till drev, eftersök eller viltvård.

Det som brukar väga tungt när ett jaktlag tar in en ny medlem:

• Säker vapenhantering och dokumenterad skjutträning, till exempel älgskyttemärket.
• Tid att ställa upp hela säsongen, inte bara premiärdagarna.
• Vilja att ta del i viltvård, inventering och rapportering.
• Hund, om laget behöver en. En eftersökshund är särskilt efterfrågad.

Sveaskog beskriver hur bolaget ser på jägare i lagen på dess marker: alla ska ha gått en webbaserad utbildning om skog och klövvilt, skytteträna årligen och avlägga de prov som finns för de viltslag de jagar. Vid jakt på björn, lo, älg, rådjur, hjortvilt, vildsvin och mufflon kräver Sveaskog att en eftersökshund alltid finns med. Ungefär så ser förväntningarna ut även hos många privata markägare.

Vad ska ett eget jakträttsavtal innehålla?

Ett jakträttsavtal ger dig rätt att jaga på en mark under en viss tid mot ersättning. Avtalet ska ange område med karta, vilka viltslag som ingår, avtalstid och uppsägning, ersättning, ansvar för viltvård och rapportering, regler för gäster och vad som gäller vid avverkning. Använd gärna en färdig mall, till exempel Jägarnas Riksförbunds jakträttsavtal.

Priset bestäms av marknaden och skiljer sig mycket mellan landsdelar och viltstammar. Sveaskog ger på sin webbplats exemplet 50 kronor per hektar som arealavgift för jaktlag i södra Sverige, medan bolaget i norr tar en grundavgift baserad på arealen plus en avgift per fällt djur. Hur jakträtten kostnadsmässigt jämför sig med examen, licens och utrustning visas i artikeln om vad det kostar att börja jaga.

Kan du jaga på allmänt vatten?

Ja, sedan den 1 juli 2026. Medborgare i Sverige och övriga EU och EES får jaga på allmänt vatten och på klippor och öar som inte hör till någon fastighet, efter en anmälan i Jägarregistret. Anmälan görs en gång per jaktår. Närmast land, ut till 100 meter från strandlinjen, har fastighetsägaren fortfarande jakträtten.

Ändringen står i 12 paragrafen jaktlagen. I havet går gränsen för allmänt vatten vid sjöterritoriets gräns. Sjöfartsverket har kartskikt som visar var gränserna går.

På allmänt vatten får du jaga alla arter som är tillåtna för allmän jakt, med samma jakttider som på land, och länsstyrelsen kan besluta om särskilda villkor av hänsyn till naturvård, turism eller friluftsliv. Det öppnar framför allt för sjöfågeljakt för den som har båt men ingen strandfastighet. Glöm inte att det statliga jaktkortet krävs även här.