Älgjakt: licens, tilldelning, passkytte och säkerhet

Älgjakten är den mest reglerade jakten i Sverige. Jaktlagen bestämmer vilka marker som får jaga älg, länsstyrelsen bestämmer hur många djur som får fällas, och jaktledaren ansvarar för att laget håller sig inom tilldelningen. Samtidigt har älgen sedan den senaste rödlistan från SLU Artdatabanken klassats som nära hotad i Sverige, efter att älgtätheten vid jaktstart minskat i hela landet sedan säsongen 2015/16. Arten får fortfarande jagas, men förvaltningen har blivit mer försiktig.

Här går jag igenom systemet från registrering till rapportering, med regler hämtade ur jaktlagen, jaktförordningen, Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2011:7 och länsstyrelsernas egna sidor.

Hur fungerar älgförvaltningen i Sverige?

Älgen förvaltas i älgförvaltningsområden som länsstyrelsen inrättar, och varje område bör omfatta en i huvudsak egen älgstam. En älgförvaltningsgrupp med sex ledamöter, tre från markägarna och tre från jägarna, skriver en älgförvaltningsplan med mål för stammen. Inom området jagar licensområden och älgskötselområden.

Reglerna för gruppen står i 3 d § jaktförordningen. Markägarsidan har ordförandeposten och utslagsröst. I områden där samebyar har jakträtt utses en av jägarrepresentanterna på förslag av Sametinget. Planen ska godkännas av länsstyrelsen, och gruppen föreslår bland annat hur stor areal som krävs för att fälla en kalv respektive en vuxen älg.

Underlaget kommer från flera källor: avskjutningsstatistik, älgobs under jaktens första dagar, spillningsinventering, slaktvikter på kalv och Skogsstyrelsens betesinventering ÄBIN. Allt samlas i Älgdata, där du kan se tilldelning, avskjutning och älgobs för ditt eget område. Som jägare bidrar du genom att rapportera älgobs, och jaktledaren ska enligt NFS 2011:7 informera laget om vikten av att göra det.

Vad är skillnaden mellan licensområde, älgskötselområde och oregistrerad mark?

Ett licensområde får en årlig tilldelning från länsstyrelsen och ska medge minst en älgkalv om året. Ett älgskötselområde jagar utan licens efter en egen skötselplan och ska medge minst tio vuxna älgar om året. På mark som inte är registrerad får bara älgkalv fällas, under fem dagar.

Kraven står i 33 § jaktlagen och 3 § jaktförordningen. Ett älgskötselområde kan i undantagsfall registreras om det bara medger fem vuxna älgar per år, om det finns särskilda skäl och området i övrigt är lämpat. Ansökan om registrering ska enligt 8 § NFS 2011:7 lämnas till länsstyrelsen senast den 31 januari för att jakt ska kunna ske samma kalenderår, om inte länsstyrelsen beslutar annat.

Den som vill jaga på oregistrerad mark behöver alltså bara jakträtt och jaktkort, men får bara skjuta kalv och bara under kalvdagarna. I Jönköpings län är de 8 till 12 oktober 2026, i Västerbotten 1 till 5 september.

Hur går tilldelningen till?

Länsstyrelsen beslutar varje år hur många älgar som får fällas i varje licensområde. Beslutet bygger på älgtäthet, skador på skog, foderprognoser, trafikolyckor och förekomst av rovdjur, och på älgförvaltningsgruppens förslag. Tilldelningen anger antal kalvar och vuxna djur, ofta uppdelat på tjur och ko.

Jönköpings län är ett tydligt exempel på hur rekommendationerna kan se ut. Viltförvaltningsdelegationen där rekommenderar att kalvar utgör minst 60 procent av avskjutningen och hondjur minst 50 procent av de vuxna, att kalvjakten börjar från första jaktdagen, att bara årskalv fälls på delområden under 300 hektar och att avskjutningsmålet nås till den 31 december. Länsstyrelsen kan kvotera tjurar och hondjur för licensområden som inte följer rekommendationerna.

Tilldelningen gäller området, inte den enskilda jägaren. Därför ska jaktledaren enligt 48 § NFS 2011:7 se till att det finns sambandsbestämmelser som hindrar att fler djur fälls än som tilldelats. I praktiken betyder det radiokommunikation och en tydlig regel för när en kategori, till exempel vuxen tjur, är skjuten och ingen mer får fällas.

När är det jakttid på älg?

Bilaga 2 till jaktförordningen ger två starttider: 1 september i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland och uppräknade kommuner i Värmland, Dalarna och Gävleborg, och 8 oktober i resten av landet. Jakten slutar 31 januari. Länsstyrelsen bestämmer sedan starttid inom varje älgförvaltningsområde och eventuellt uppehåll under brunsten.

Kommunerna med septemberstart är Torsby i Värmland, Malung-Sälen, Orsa, Rättvik, Älvdalen och delar av Mora i Dalarna samt Ljusdal, Ovanåker, Hudiksvall och Nordanstig i Gävleborg. Länen där jakten börjar 1 september får besluta om uppehåll i högst 14 dagar under parningstiden. Västerbotten har utnyttjat det: licensjakt 1 till 25 september, uppehåll 26 september till 9 oktober och fortsatt jakt 10 oktober till 31 januari. Besluten gäller jaktåren 2025/26 till och med 2027/28.

Under dygnet gäller 9 § jaktförordningen: jakt från en timme före soluppgång till en timme efter solnedgång, och den sista timmen bara smyg- eller vaktjakt. Hund som förföljer älg får användas från 21 augusti till 31 januari. En fullständig genomgång av hur jakttiderna är uppbyggda finns i artikeln om jakttider i Sverige.

Vad gäller för passkytte och säkerhet på älgjakten?

Jaktlagen kräver att jakten bedrivs så att människor och egendom inte utsätts för fara. Före varje jakt ska jaktledaren gå igenom avskjutningsregler, samband, förbjudna skjutriktningar och gränser. Passkytten ska känna till sina skjutsektorer, ha säkert kulfång för varje skott och aldrig skjuta mot något som inte är identifierat.

Kraven på jaktledaren står i 48 § NFS 2011:7. Han eller hon ska också informera om skyldigheten att ha vapenlicens och jaktkort, att deltagarna bör bära röda band eller motsvarande kännetecken, att vapnet bör vara inskjutet varje år och att varje skytt ska ha tillräcklig skjutskicklighet.

Det sista är inte en formalitet: älg ska skjutas med kulpatron klass 1, som enligt Naturvårdsverkets vapenföreskrifter NFS 2023:8 har kulvikt minst 9 gram och anslagsenergi minst 2 700 joule på 100 meter, eller motsvarande alternativ för tyngre och blyfria kulor. Detaljerna finns i artikeln om kaliber för älgjakt.

Några grundregler för passet:

• Lär dig passets gränser innan jakten börjar: vilka riktningar som är förbjudna, var grannpassen står och var vägar och hus finns.
• Skjut bara när du har kulfång, alltså mark eller en slänt bakom djuret. En älg på en krönlinje mot himlen ger inget kulfång.
• Ett upphöjt pass ger skott snett nedåt och därmed bättre kulfång.
• Stå kvar på passet tills jaktledaren avlyser drevet, och ladda ur när du lämnar det.
• Tänk på att en kula som går igenom en älg eller rikoschetterar mot sten kan fortsätta långt bortom målet.

Skjutträning före säsongen är det bästa du kan göra för säkerheten och för att undvika skadeskjutning. Älgbana och skytte mot rörligt mål beskrivs i artikeln om skjutträning före jakten.

Vad händer efter skottet?

Efter skottet ska du markera skottplatsen och djurets riktning, och vänta innan du går fram. Om älgen inte ligger ska eftersök göras med hund, som enligt 17 § jaktförordningen ska kunna finnas på platsen inom två timmar. Fälld älg ska rapporteras till länsstyrelsen inom 14 dagar och jakten slutrapporteras i Älgdata.

Om en skadad älg går in på en annan jaktmark ska du enligt 28 § jaktlagen snarast underrätta jakträttshavaren eller markägaren där, och om de är svåra att nå kan polisen underrättas i stället. Hur eftersöket går till och vilka skyldigheter du har beskrivs i artikeln om eftersök på skadat vilt.

Rapporteringen sköts digitalt. Fällda djur kan rapporteras i Viltdata, Jaktrapport eller Wehunt, men slutrapporten ska alltid göras i Älgdata, även om ingen älg fällts. Fällavgiften betalas efter slutrapporten och bestäms av länsstyrelsen:

Ingen fällavgift tas ut för en älg som påskjutits men inte hittats, för en älg som besiktigats och bedömts otjänlig som människoföda, eller för en älg som avlivats efter en viltolycka. Har laget fällt fler älgar än tilldelningen ska polisen underrättas, och enligt 52 c § jaktförordningen tillkommer en särskild avgift på 7 000 kronor för vuxen älg och 3 000 kronor för kalv. Själva urtagningen i skogen går igenom i artikeln om att ta ur en älg.

Vem får älgen om den faller på grannens mark?

Älgen tillfaller jakträttshavaren på den mark där den faller, men den räknas av från tilldelningen i det område där den sköts. Det följer av 10 § jaktlagen och länsstyrelsernas tillämpning. Fällavgiften betalas av den som faktiskt tar hand om älgen. Regeln gäller även om grannmarken saknar jakttid för vuxen älg.

Länsstyrelsen i Jönköpings län sammanfattar konsekvenserna så här: en påskjuten älg avräknas bara i området där den påsköts, älgen tillfaller jakträttshavaren där den faller oavsett om marken är registrerad, och det gäller även en vuxen älg på mark där bara kalv får jagas. I praktiken löser grannar det ofta med en överenskommelse i förväg om hur en älg som faller över gränsen ska hanteras. En sådan överenskommelse är klok att ha skriftligt, särskilt på små marker med många gränser.