Statligt jaktkort: avgift, betalning och vem som behöver det

Statligt jaktkort är kvittot på att du har betalat viltvårdsavgiften, och utan det får du inte jaga i Sverige. Avgiften är 400 kronor per jaktår och regleras i 49 paragrafen jaktförordningen, i den lydelse som gäller sedan den 1 juli 2026. Här går jag igenom vem som måste betala, vilka undantag som finns, hur betalningen går till och vad kortet faktiskt ger dig rätt till.

Vad kostar statligt jaktkort 2026/2027?

Statligt jaktkort kostar 400 kronor för jaktåret 2026/2027. Beloppet står direkt i 49 paragrafen jaktförordningen och är detsamma sedan jaktåret 2021/2022. Jaktåret löper från den 1 juli till den 30 juni, och kortet måste lösas på nytt varje år. Det spelar ingen roll om du betalar i juli eller i februari.

Avgiften fastställs av regeringen. Eftersom kortet följer jaktåret och inte kalenderåret är det lätt att missa förnyelsen den 1 juli, när de flesta tänker på semester snarare än jakt. Har du betalat i maj gäller kortet bara till den 30 juni samma år.

Vem måste lösa statligt jaktkort?

Alla som jagar i Sverige måste betala viltvårdsavgiften, svenska och utländska medborgare. Kravet gäller inte bara den som skjuter. Hundförare, drevkarlar och andra som hjälper till att fälla vilt omfattas, så länge syftet med insatsen är jakt. Det räcker att någon i jaktlaget avser att fälla vilt.

Naturvårdsverket är tydligt på den punkten: du behöver inte själv planera att fälla något för att omfattas. Länsstyrelsen i Norrbotten skriver samma sak i villkoren för fjälljakten, att kravet gäller exempelvis hundförare även om de inte bär vapen.

Den som jagar under uppsikt, alltså lånar ett vapen och använder det inom armlängds avstånd från långivaren, behöver ingen jägarexamen. Statligt jaktkort behövs däremot, om personen inte omfattas av ungdomsundantaget. Hur examen fungerar för den som vill jaga själv beskriver vi i guiden till jägarexamen.

Vilka undantag finns från kravet på jaktkort?

Det vanligaste undantaget gäller ungdomar. Den som är under 18 år vid jaktårets början den 1 juli och då inte har tillstånd att inneha skjutvapen för jakt behöver inte betala. Därutöver gäller undantag för viss skyddsjakt, rovdjur som angriper tamdjur, jakt för vetenskapliga behov och ringmärkning, enligt 49 paragrafen jaktförordningen.

Undantagen i detalj:

• Ungdomar. Åldern räknas den 1 juli. Den som fyller 18 i augusti slipper alltså avgiften hela jaktåret, så länge hen inte har eget vapentillstånd för jakt den 1 juli.
• Rovdjur som angriper tamdjur. Den jakt som avses i 28 paragrafen, där en djurägare får döda björn, varg, järv eller lo för att skydda sina djur i akuta lägen.
• Viss skyddsjakt. Jakt enligt punkt 2 till 4 i bilaga 4 till jaktförordningen.
• Vetenskap och ringmärkning. Jakt enligt 31 paragrafen första stycket och 32 paragrafen.

Hur betalar du statligt jaktkort?

Du betalar viltvårdsavgiften genom att logga in i Jägarregistret, Naturvårdsverkets e-tjänst för jaktkort och jägarexamen. När betalningen är klar laddar du ner jaktkortet och kan skriva ut det eller ha det i mobilen. Utländska jägare skapar ett konto i registret och betalar med Visa eller Mastercard.

Några praktiska detaljer från Naturvårdsverket:

• Utländska jägare kan inte längre betala via internationell banköverföring. Den möjligheten försvann den 15 april 2014.
• En inloggad person kan betala för andra utländska jägare via en gästlista. Du behöver deras fullständiga namn, födelsedatum och hemadress. När betalningen är klar får du en pdf med alla jaktkorten.
• Kortet innehåller namn, personnummer och adress. Saknar du personnummer anges födelsedatum.

Naturvårdsverket har själva pekat på att krångliga aviseringar och digitala tjänster påverkar hur många som löser kortet, och myndigheten arbetar med att förenkla Jägarregistret. Betala gärna direkt i början av juli så att kortet är klart före höstens jakter.

Vad ger det statliga jaktkortet dig rätt till?

Jaktkortet ger dig ingen rätt att jaga på någon viss mark. Det är bara ett bevis på att viltvårdsavgiften är betald. Jakträtten tillhör fastighetsägaren enligt 10 paragrafen jaktlagen, så du behöver också tillåtelse från markägaren eller den som har jakträtten, till exempel genom ett jaktlag, ett arrende eller ett dagkort.

Förväxla inte det statliga jaktkortet med de jaktkort som markägare säljer. Sveaskog, Holmen och länsstyrelserna i fjällänen säljer egna kort eller tillstånd för att jaga på sin mark, och de gäller bara tillsammans med det statliga kortet.

I fjällen är kombinationen tydlig. Länsstyrelsen i Norrbotten kräver att alla som deltar i småviltsjakten har både giltigt jakttillstånd och betalt statligt jaktkort, och att de på uppmaning kan visa legitimation, jakttillstånd, jaktkort och vapenlicens. Hur du hittar mark att jaga på, från dagkort till jaktlag, går vi igenom i artikeln om att hitta jaktmark.

Vad är nytt för jaktkortet från 1 juli 2026?

Från den 1 juli 2026 får medborgare i EU och EES jaga på allmänt vatten och på klippor och öar som inte hör till någon fastighet, efter anmälan till Jägarregistret. Säljakt i Sveriges ekonomiska zon kräver också anmälan. Anmälan görs en gång per jaktår och syns på ditt jaktkort.

Ändringen kommer från förordningen SFS 2026:835, som ändrade jaktförordningen. Enligt den nya lydelsen av 51 paragrafen ska jaktkortet innehålla uppgift om att du har anmält dig för jakt som kräver anmälan. Det gäller jakt på allmänt vatten, i den ekonomiska zonen och licensjakt efter varg, järv eller lo.

Så anmäler du jakt på allmänt vatten enligt Naturvårdsverket:

1. Logga in i Jägarregistret.
2. Klicka på knappen Registrera för jakt.
3. Välj Allmänt vatten, Sveriges ekonomiska zon eller båda.

På allmänt vatten gäller samma jakttider som på annan mark, och länsstyrelsen kan besluta om särskilda villkor för ett område av hänsyn till naturvård, turism eller friluftsliv. Kontrollera alltid jakttiderna för arten och området innan du ger dig ut. I ekonomiska zonen får bara säl jagas, och bara när Naturvårdsverket har beslutat om sådan jakt.

Vart går pengarna från jaktkortet?

Viltvårdsavgiften går till viltvårdsfonden, som Kammarkollegiet förvaltar enligt 48 paragrafen jaktförordningen. Regeringen beslutar hur pengarna fördelas, och Naturvårdsverket ansvarar på regeringens uppdrag för flera av de delar som fonden betalar. Fonden finansierar bland annat viltforskning, viltövervakning, åtgärder för trafikskadat vilt, Jägarregistret och bidrag till ideella organisationer inom jakt och viltvård. Avgiften infördes 1938.

Några belopp som Naturvårdsverket redovisar: för forskning med mera fick verket 23 miljoner kronor ur fonden för 2025, och regeringen beslutade 2025 om drygt 8,1 miljoner kronor i ersättning för registerverksamheten under 2024. För 2025 beräknades uppdragen om viltövervakning, adaptiv klövviltsförvaltning, trafikskadat vilt och gåsinventering kosta 20,5 miljoner kronor.

Antalet jaktkort har betydelse för hur mycket pengar som finns. Under jaktåret 2025/2026 löstes drygt 271 500 jaktkort, en ökning med över 11 000 jämfört med året innan, efter flera års nedgång. Kvinnor stod för drygt 23 150 kort, omkring 8,5 procent. Vill du se hela förstaårskalkylen, där jaktkortet är en av de mindre posterna, finns den i artikeln om vad det kostar att börja jaga.