Kikarsikte för jakt: förstoring, objektiv och riktmedel

Ett kikarsikte är det tillbehör som påverkar träffen mest efter skytten själv, och det är också det som är svårast att jämföra i en butik. Siffrorna på tuben säger mycket om hur siktet beter sig i skymning, i ett tätt pass och på 150 meter över ett hygge.

Den här guiden förklarar vad siffrorna betyder, vilka riktmedel Naturvårdsverkets föreskrifter tillåter och hur du skjuter in siktet. Räkneexemplen bygger på ren optik och geometri. Reglerna har jag kontrollerat mot NFS 2023:8 och jaktförordningen.

Vilka riktmedel är tillåtna på ett jaktvapen?

Ett kulgevär måste ha ett riktmedel som visar träffpunkten. Öppna riktmedel, diopter, kikarsikte och rödpunktsikte är tillåtna. Lasersikte, mörkersikte, termiskt sikte och lampa är inte tillåtna vid vanlig jakt, men de får användas i vissa fall, som vid jakt på vildsvin och vid eftersök på klövvilt.

Kravet på riktmedel står i 2 kap. 2 § NFS 2023:8, och samma krav gäller kombinationsgevär, luftgevär och hagelgevär med slugpatron. Föreskrifterna räknar upp bland annat kikarsikte, rödpunktsikte, öppna riktmedel, lampa, mörkersikte och lasersikte som vapentillbehör, och förbjuder sedan lasersikte, mörkersikte, termiskt sikte och lampa vid ordinarie jakt med kulgevär, hagelgevär och kombinationsgevär.

Lasersikte definieras som ett sikte som belyser målet med en ljuspunkt. Det får användas vid eftersök på klövvilt, men enligt 10 a § jaktförordningen aldrig vid jakt på järv. Mörkersikte och termiskt sikte har egna regler som beskrivs i guiden om värmekamera och mörkersikte på jakt.

Vad betyder siffrorna på ett kikarsikte?

Siffrorna anger förstoring och objektivets diameter. Ett 2,5-15x56 förstorar från 2,5 till 15 gånger och har ett objektiv på 56 millimeter. Objektivet delat med förstoringen ger utgångspupillen, den ljusstråle som når ögat. Ju större utgångspupill, desto ljusare upplevs bilden när ljuset är svagt.

Utgångspupillen gör bara nytta upp till den storlek din egen pupill öppnar sig till i mörker. Allt utöver det når aldrig in i ögat. Därför lönar det sig ofta att vrida ned förstoringen i skymningen: bilden blir mindre men ljusare.

Den andra konsekvensen av förstoring är synfältet. Ju högre förstoring, desto mindre del av terrängen ser du i siktet. Ett djur som rör sig snabbt i ett tätt pass är lättare att få in i siktet på låg förstoring.

Vilken förstoring passar din jaktform?

Låg förstoring passar jakt där viltet rör sig och avstånden är korta, som passjakt med drivande hund i tät skog. Högre förstoring passar vakt- och smygjakt på längre håll, där du hinner lägga an i lugn och ro. Ett sikte med variabel förstoring täcker båda.

Tumregeln i praktiken är att ha siktet på lägsta förstoring när du sitter på pass eller rör dig, och bara vrida upp när du har tid och stöd. Det motsvarar det Svenska Jägareförbundet skriver om passkytte: skjut med bästa möjliga stöd och bara när du är säker på att fälla viltet med ett skott.

Vid jakt på rådjur med drivande hund och älg i drev kommer skotten ofta snabbt och på kort håll, och då är ett brett synfält värt mer än detaljer. Vid vaktjakt i skymning väger utgångspupillen och bildens ljusstyrka tyngst.

Ska siktmärket sitta i första eller andra bildplanet?

I första bildplanet växer och krymper siktmärket med förstoringen, så dess mått gäller på alla förstoringar. I andra bildplanet är siktmärket lika stort hela tiden, men måtten stämmer bara på en förstoring, ofta den högsta. För ren jakt på normala avstånd fungerar båda.

Skillnaden spelar roll först när du använder streck i siktmärket för att hålla över på längre håll eller bedöma storlek. Med andra bildplanet måste du då ha siktet inställt på den förstoring som tillverkaren anger. Ett siktmärke i första bildplanet blir däremot mycket tunt på låg förstoring, vilket kan göra det svårt att se mot mörk skog.

Hur fungerar klicken i MOA och mrad?

Klicken flyttar träffläget med en vinkel. En milliradian, mrad, motsvarar 10 centimeter på 100 meter, så ett klick på 0,1 mrad flyttar 1 centimeter på 100 meter. En vinkelminut, MOA, motsvarar cirka 2,91 centimeter på 100 meter. Förflyttningen per klick ökar i proportion till avståndet.

Ett räkneexempel: din träffbild ligger 4 centimeter för lågt och 2 centimeter till vänster på 100 meter, och siktet har 0,1 mrad per klick. Då vrider du fyra klick upp och två klick höger. Med 1/4 MOA hade det blivit cirka fem och ett halvt klick upp och knappt tre klick höger.

Hur skjuter du in kikarsiktet?

Skjut från ett stadigt stöd på 100 meter, eller på 80 meter om banan är byggd för det. Skjut serier om tre till fyra skott, flytta träffläget mot mitten av serien och kontrollera med en ny serie. Avsluta med att skjuta på de avstånd och i de ställningar du faktiskt jagar i.

1. Kontrollera att montaget sitter fast och att siktet inte glider i ringarna.
2. Ställ ögonavståndet så att du ser hela bilden utan svart ring. Står siktet för långt bak kan det slå mot ögonbrynet vid rekylen.
3. Skjut en serie och mät mittpunktens avstånd från siktpunkten.
4. Räkna om centimeter till klick och vrid.
5. Skjut en kontrollserie och upprepa vid behov.
6. Använd samma ammunition som du jagar med. En annan kulvikt flyttar träffläget.

Svenska Jägareförbundets checklista för jakt med kula säger att alla ska ha tränat och skjutit kontrollskott med sitt vapen. Kontrollera träffläget efter varje transport där geväret kan ha fått en smäll, och inför varje säsong. En guide till själva träningen finns i skjutträning före jakten.

Får du använda belyst korsmitt och rödpunktsikte?

Rödpunktsikte nämns uttryckligen bland vapentillbehören i föreskrifterna och är inte förbjudet. Ett belyst siktmärke lyser upp markeringen inne i sikten och belyser inte målet, vilket skiljer det från lasersikte som föreskrifterna definierar som ett sikte som lyser på målet. Lampa och mörkersikte är fortfarande förbjudna vid vanlig jakt.

Belysningen gör nytta i skymning när ett svart siktmärke försvinner mot en mörk granridå. Vrid ned ljusstyrkan så långt att du ser markeringen utan att den bländar, annars ser du sämre i resten av bilden.

Är du osäker på om en viss produkt räknas som lampa, lasersikte eller mörkersikte, till exempel ett digitalt sikte som fungerar både dag och natt, kontrollera med Naturvårdsverket innan du jagar med den. Ett mörkersikte definieras som ett sikte med teknik där sensorn tar emot reflekterad infraröd strålning, och den gränsen gäller oavsett vad tillverkaren kallar produkten.